I måndags påbörjade jag min praktik på Stadium och jag trivs som handen i handsken, fisken i vattnet och chokladen i magen. Det vill säga, jag trivs väldigt bra. Den här veckan har jag även hunnit med en kort men intensiv karriär som telefonförsäljare, men mer om det en annan dag. Detta är alltså min ursäkt till varför bloggen har ekat tomt här i några dagar.

I morse när jag skulle cykla till Stadium så snöade det här i Eskilstuna. Vilken chock! Och inte lite det heller. Ett vitt täcke låg så fint på marken och det var som att cykla i klister. Bra start på dagen tänkte jag. Väl framme så märkte jag att det inte enbart var jag som var irriterad över det vackra vädret.

Personal på Stadium: Stackars föräldrar som skickade sina barn till dagis i morse. Satte de på barnen overallerna igen eller? Nej vad svårt det där måste vara.


Dagens verkliga i-landsproblem.

Vulkaner är väldigt mäktiga, det kan vi alla vara överens om. Se bara vad vulkanen på Island har ställt till med.

Men vem kan uttala dess namn? Eyjafjallajökul?

Lätt att uttala.

När jag var yngre så hade jag en hamster som hette Texas. Han var ganska arg, minst sagt. Min pappa var den enda som vågade ta i honom och det slutade med att han hade plåster på alla sina fingrar. Vi andra fick använda skinnhandskar för att våga hålla i honom. Ja ilsk, det var han.

Inte nog med att han var aningen galen så var han också flyktbenägen. Det resulterade i att vi hade hänglås på buren. Inte enbart öppningen på sidan utan även i taket. Jo, han lyckades faktiskt gå armgång i taket för att sedan lyfta på luckan. Så för att vara på säkra sidan så hade vi även ett hänglås i taket. Inte ville vi ha en arg hamster på rymmen?

Trots detta så var han mitt första husdjur och jag älskade honom. En dag när jag var hos min kompis så ringde mamma. Texas hade varit lite dålig ett tag och nu hade han tragiskt nog gått över på andra sidan. Trots att det var skönt att slippa det där jobbiga djuret så var jag såklart ledsen. När jag senare den kvällen kom hem och skulle säga adjö till honom, ja då levde han igen!

Han hade återuppstått. Han var en argsint liten Jesus.

Jag lyckades faktiskt hitta en gammal bild på monstret.

Jag tycker ni ska gå in till den HÄR tjejen och säga grattis till henne för hon fyller 16 år idag. Hon har precis börjat blogga så hon uppskattar säkert en kommentar eller två.

Så in och säg grattis nu!

Internet is back och jag jublar. Började faktiskt bli tröttsamt att kolla mailen genom mobilen. Idag vet jag inte riktigt vad jag ska göra. Har fått i uppgift av mamma att dammsuga här hemma så det måste jag väl göra. Annars hade jag tänkt spendera dagen utomhus. Solen sken alldeles nyss och mitt humör var på topp.

Nu kollar jag ut och ser att himlen är täckt av stora moln, är det den där jäkla vulkanen som molnen kommer ifrån? Surt.

Simson är en riktig livsnjutare.

 
Det är inte bara jag som blir irriterad när grannarna borrar i väggen.

Jag är för tillfället lite handikappad. Sen i torsdags har jag varit utan internet och jag börjar få lite abstinens. Att surfa runt med en skärm lika stor som min tumme är faktiskt ingen höjdare. Men vad har jag för alternativ? Förhoppningsvis kommer han som ska fixa internet hit så snart som möjligt, men man vet ju aldrig med såna där människor.

För övrigt så har jag fixat praktikplats. Från och med måndag så hittar ni mig på stadium. Man kan ju alltid hålla tummarna för att det eventuellt kan bli något mer. Det gäller bara att göra ett grymt jobb! Annars så var jag även på en annan intervju idag så håll tummarna pojkar och flickor. Nej nu ska jag fortsätta sola! Ja, det är ju otroligt nog blå himmel här i Eskilstuna. Halleluja!

Ringen, Stockholm

En man ~35 råkar stöta till en äldre kvinna ~70 på väg ut från köpcentret. Han fortsätter gå men kvinnan stirrar på honom ett bra tag. Till slut skriker hon.

Kvinnan: Du, jag såg ditt ansikte! Jag ska lägga upp det här på min blogg! Snorvalp!

Tjuvlyssnat.se

Jag är trött. Jag är fruktansvärt trött.

Jag är så trött att jag tog tvål på tandborsten istället för tandkräm.
Det var inte gott kan jag meddela.

Så trött är jag.

En av de bästa filmerna som någonsin har gjorts och en av de finaste låtarna som finns. Jag gråter alltid när jag hör den här låten. Oavsett vilket humör jag är på så gråter jag. Jag kan gå från skratt till störtbölande på 3 sekunder. Låten är så mäktig.

Äntligen har snön börjat försvinna och istället så har marken förvandlats till lera. Alla vi med hundar förstår ju vad det innebär, härliga leriga små tassavtryck på det nyskurade golvet. Ja, jag skurade golven i tisdags. Vilket misstag. 

Igår började jag dock dagen med en liten promenad med Simson och vanligtvis så brukar jag torka av hans tassar väldigt noggrant så att vi slipper lera i hela husen. Men igår så mådde jag inget vidare och torkade därför av hans tassar lite snabbt för att sedan kunna gå upp och lägga mig i den sköna sängen igen. Tyvärr hann någon före mig.

För så fort jag tog av den lilla rackaren kopplet så tog han fart, rusade upp till mitt rum och studsade upp i sängen. När jag kom upp så låg han där, stolt och lerig. Jag var inte lika glad.

Simson med sin tuffa döskalle reflex. Han är livsfarlig.