Jag är ledig idag och då vaknar jag klockan åtta. Det känns ju logiskt. Jag känner mig något stressad och resfebern börjar sakta men säkert krypa fram. Eller varför ljuga? Resfebern är här!

På lördag bär det av (om askmolnet vill hålla sig borta) till varma Turkiet. Två veckor av sol, bad och god mat känns inte helt fel just nu. Men först återstår ju packningen som för mig är lika jobbigt varje gång.

Har jag för mycket kläder med mig?
Har jag för lite kläder med mig?
Får det plats i väskan?
Ska jag ha det i handbagaget?

Att packa är en resa i sig så jag känner att det är dags att börja. Måste dock städa mitt rum först så att jag hittar mina kläder. Troligvis så ligger väl alla kläder jag vill ha med längst ner i mitt gudomliga klädberg. Önska mig lycka till!

Städa var det ja.

Idag kom det in en kvinna när jag stod i kassan på Stadium:

Kvinna (väldigt glad): Nej men hej! Så du hamnade här?
Jennie (lite förvirrad): Ja det gjorde jag.

Jag tänker så det knakar, vem är hon? Jag känner igen henne men vem fan är hon?

Kvinna: Du kanske inte känner igen mig?
Jennie (ljuger lite fint): Jodå, det gör jag.
Kvinna: Ja, jag är ju Jespers mamma.
Jennie (fortsätter ljuga): Ja just det.

Kvinnan tar sin påse.

Kvinna: Tack så mycket, hej då!

Jag står kvar förvirrad, jag känner ju ingen Jesper?

Jag vet att jag inte är så aktiv här, men det ska jag försöka ändra på. Tänkte göra om bloggen lite nästa vecka så då kanske man får lite inspiration igen. Så länge kan jag bjuda på dagens roligaste händelse.

Jag, Lindah och Jonte gick en sväng inne på Tuna Park idag på lunchen. Lindah och Jonte är mina "kollegor" på Stadium och är 32 respektive 22 år. Vi gick då förbi en Telenor-monter där en snubbe skriker efter oss tre:

- Tjena familjen! Har ni hemtelefon eller?!

Shit vad vi skratta! Eller ja, Lindah och Jonte kanske såg ut som mina föräldrar. Vad vet jag?

Foto: Jenniesplace ©