Världens största bullar
Jag har inte smakat än, men de ser goda ut!
OCH STOOOORA!
Om man inte kan så får man försöka
Jennie: Jag tänkte försöka baka bullar i veckan.
Mamma: Jaha, kan du det?
Jennie: Nej, det var därför jag ska "försöka".
Hann inte baka förra veckan så i morgon ska jag minsann baka. Eller försöka i alla fall.
Önska mig lycka till!

Alone or lonely?
Jag läste för väldigt längesen i en tidning. Jag kommer inte direkt ihåg vilken tidning det var men det var just en liten del i den, en liten text som aldrig riktigt försvann från min näthinna eller mina tankar. Trots att det gått flera år så känns det som om jag läste det igår. Det var en text som handlade om ordet "ensam".
Om man översätter ordet "ensam" till engelska får man upp två ord: "alone" och "lonely". Två ord som har så otroligt stora skillnader. Skillnader som inte uppmärksammas i det svenska ordet.
För det är skillnad mellan att vara "alone" och "lonely". Ensam och ensam.
Kommer du ihåg?
Tänk vad musiken kan förändras på så kort tid.
Men 90 och början på 2000-talet var ändå bäst.
Nudlar längs motorvägen
Den här skylten nedan kan man se ett antal gånger när man åker längs med motorvägen.
Det är en skylt som jag inte riktigt förstår. En gaffel och en SKED?
Jag brukar i alla fall äta med kniv och gaffel.
Om jag inte äter nudlar. Då använder jag faktiskt en sked och en gaffel.
Positivt tänkande
Idag är jag mer sjuk än vanligt. Feber, halsont och en kropp som inte vill som jag vill. Jag förstår inte varför jag får ett sådant träningssug när jag blir sjuk. Det måste väl vara det mänskliga beteendet att man alltid vill ha det man inte kan få. Får hoppas att det håller i när jag blir av med den här skiten också.
Förutom det så har jag även fått en kallelse till tandläkaren, av någon konstig anledning. Jag var där för mindre än ett år sedan, så varför kallar de mig nu när de sa att de skulle höra av sig om två år? Sedan är jag inte direkt jättesugen på att betala 800 kr för en undersökning som känns helt onödig. Nej tandläkaren är inte min favorit.
Vad har hänt mer? Jo, min chef ringde och sa att jag ska jobba både fredag och lördag.
Positivt: Jag får jobba och tjäna pengar.
Negativt: Tobbe kommer hem på torsdag. Jag jobbar fredag och lördag. Han åker tillbaka på söndag.
Varför tänka negativt när man kan tänka positivt? Nu ska jag njuta av min feber.

Även njuta lite av vår tavla vi äntligen lyckades montera.
Den är stoooooooooooooor! Men det syns inte på bilden.
Dimma




© jenniesplace
I den bästa av världar
Den lilla flickan inom mig har blivit sviken så ofta. Hon tänker att det tillhör livet, alla människor gör fel. Som ordspråket säger "Att fela är mänskligt, att förlåta gudomligt." Att förlåta är det enda rätta. Hon blir utnyttjad, manipulerad, men hon ger en andra chans. Hon tänker inte på smärtan som orsakats utan istället på hur hon kan hjälpa andra att bli den bästa människan som han eller hon kan vara. Hon ger chanser. Fler än hon skulle ge sig själv.
Hon tror att alla människor kan förändra sig. Ändra sig till det bättre. Hon tror att människor kan inse vad de gjort och ta ansvar för sina egna handlingar och börja göra rätt efter sig. Lappa ihop de pykiska såren som lämnats i de som blivit svikna, så att de kan börja läka. Men istället börjar hon nu inse att det är lättare sagt än gjort att förändras. Att faktiskt se saker utifrån. Utifrån någon annans perspektiv. Det hjälper inte enbart med att se saker från någon annan medmänniskas synvinkel utan även försöka inse och förstå. Att faktiskt förstå de fel som gjorts och den smärta som förorsakats. För att därefter samla mod till sig att be om förlåtelse och sedan försöka förändras. Förändras till den bästa versionen av den person som man faktiskt är.
Det är inte lätt, men det kallas att växa upp.
Det är synd
Det är synd att det här inte en blogg där jag lämnar ut mig själv. Där jag visar mig sårbar. Där jag skriver hur jävla jobbigt livet kan vara ibland. Det är synd. Det är förbaskat synd.
That's just the way it is.
Tur att min pojkvän har händiga föräldrar
Lägenheten börjar så smått att bli klar. Nu är äntligen min tv uppe i sovrummet.
Tur att en 42 tums tv inte är för stort för vårat lilla sovrum.
Om jag är nöjd? Mycket!
Har vi inte handlat klart?
"Det är dags att vakna, ni måste börja handla nu!"
Det tyckte jag var kul.

Får se hur många gånger jag ramlar...
Jag ska trotsa vädret och försöka ta mig till affären. Önska mig lycka till!

Men tummen upp för att jag ska bubbla bubbelpool och få massage med Amanda senare i dag.
Tjejsnack och massage kan inte bli annat än bra!
Nu: Mot affären! Brr...
Min pilot
Här kommer lite bilder som jag vet att några av er vill se.

Det var inget stort plan inte.
Skulle han våga sig upp?
Lite nervös såg han ut att vara.
På med hörlurar.
Och så rullar vi iväg.
Mot startbanan.
Och upp i luften!
Högt upp.
Och ännu högre.
Trygg på marken igen.
Någon var glad efter att ha fått styra och åkt upp och ner!
En bra julklapp minsann.
